Ett lån utan säkerhet kallas för privatlån, det är ett lån som först och främst är till för privatpersoners handel, också kallat konsumtion. Utan säkerhet innebär att du som kund inte behöver pantsätta något eller ha med dig en borgensman för att få ta lånet. Detta gör att tiden mellan förfrågning och beslut går fort. Det som bankerna kräver av dig som kund är att du har en fast inkomst. Utan fast inkomst vågar banken inte bevilja något lån, bankerna vill att kunder har möjlighet att betala tillbaka lånet, inklusive ränta. Ett privatlån utan säkerhet är egentligen samma sak som ett blancolån. Anledningen till att banker hellre använder privat än blanco är eftersom de vill poängtera att lånet är menat för privatpersoners handel.
Privatlån kan vara på mellan 5000 kronor och 500 000 kronor, vad bankerna har för minimibelopp och maximibelopp kan skilja bankerna emellan. Lånet brukar för kunder vara ett dyrare lån, den effektiva räntan ligger någonstans på 4 – 20 procent, men kan vara högre. Den höga effektiva räntan beror på att bankerna tar mer risker med privatlån än med andra typer av lån. Att räntan kunde bli så hög var anledningen till varför det från regeringen har införts ett tak på högkostnadskrediter. Högkostnadskrediter får numera uppstiga till högst 140 procent av referensräntan (detta innebär att högkostnadskrediter får högst vara 40% högre än referensräntan).
För att betala tillbaka privatlånet får kunder delbetala, detta är vad i finansvärlden kallas för att amortera. Utöver ränta kan det ibland också förekomma osynliga avgifter, exempelvis aviseringsavgiften och uppläggningsavgiften. Både avgifterna och räntan ses som kostnader som är utöver själva lånet, vilket betyder att de är kostnader som inte går till att betala tillbaka lånet. Ränta och avgifter används främst för att banken ska kunna göra vinst på lånet. De används också för att betala administration och kostnader som upplåning innebär.