För två månader sedan, i mitten på mars, klassade Världshälsoorganisationen Covid19 som en pandemi. Under dessa två månader har vår värld och vår vardag förändrats på många sätt, både ekonomiskt och på många andra sätt.
Utegångsförbud / Karantän
Över en tredjedel av världens befolkning har levt under olika former av karantän under dessa månader. I 42 länder har det rått hårda utegångsförbud och därmed har hela länder i stort sett stått stilla under flera månader. Detta gör ju att produktionen och konsumtionen nästan helt stannar av. Undantaget är väl läkemedel, sjukvårdsutrustning och livsmedel. Länder som redan tidigare haft en dålig ekonomi riskerar nu att sjunka ännu djupare. Vi i Sverige har också påverkats rejält. Dels eftersom vi är beroende av utländska leverantörer i vår egen produktion och dels har rekommendationerna att hålla avstånd gjort att t ex restauranger fått stänga ner.
Stängda skolor / distansundervisning
Över 170 länder i världen har stängt skolor och universitet helt eller delvis. Unesco uppskattar att 1,3 miljarder barn och unga har påverkats av stängningar av skolor. I många fall bedrivs undervisningen på distans, men vad det innebär är för tidigt att säga något om. Men Unesco larmar om att utebliven eller ändrad undervisning kan leda till ökade klyftor och att de barn och unga som missar delar av sin utbildning kommer att påverkas under lång tid framöver. I Sverige varnas för att distansundervisning på gymnasiet kommer att leda till ekonomiska konsekvenser under många år, både för samhället i stort men även för elever som kanske inte uppnår målen och inte blir godkända. Luckor i betyget leder till sämre inkomster och det påverkar eleven hela arbetslivet och även den framtida pensionen.
Sjukvård / omsorg
Sjukvården går på knäna, vanliga vårdplatser har gjorts om till intensivvårdsplatser. Mängder av ordinarie sjukvårdsbesök, operationer och behandlingar har skjutits fram. Förutom de stora ökade kostnaderna för dyr intensivvård och dyr medicinteknisk utrustning så kommer även den behandling som skjutits upp belasta sjukvården lång tid framöver med ökade kostnader och mänskligt lidande. Personer som idag väntar på operationer kanske är sjukskrivna under lång tid vilket också får ekonomiska konsekvenser, både för den enskilde och för samhället i stort.
Den värsta krisen sedan 30-talet
Det som beskrivits i ovanstående stycken har redan lett till stora ekonomiska konsekvenser. Och pandemin är inte över på länge än så det kommer att ta lång tid innan vi ser någon förbättring. Snarare kommer läget att försämras framöver. Vissa experter säger att coronapandemin kommer att leda till de värsta ekonomiska konsekvenserna sedan 30-talets stora depression.
Hela världens ekonomi beräknas krympa med 3 procent under 2020. I Sverige säger IMF att BNP beräknas sjunka med över 7% i år. Det är högre än den minskning på 5,2% som 90-talets finanskris ledde till.
Coronakrisen riskerar att bekämpandet av global fattigdom går förlorad. Fattiga länder har sämre rustad sjukvård och sämre ekonomiska möjligheter att hjälpa de som drabbas av krisen. Experter varnar för att över 500 miljoner människor riskerar att hamna i fattigdom. Redan i dag lever ca 3,5 miljarder i det som betecknas som fattigdom. Om ytterligare en halv miljon skulle hamna i fattigdom kommer nära hälften av jordens befolkning räknas som fattiga.